24 april ändå.

En sak av allt som virvlade runt i min gamla skalle i går var vår resa till Kuba. Det händer titt som tätt att mina tankar vandrar tillbaka till just 2017 och Kuba. Konstigt vore det väl annars så underbar som den resan var. Vi blev nog båda två en smula kära i den där ljuvliga ön. Den resan var banne mig ett äventyr som innehöll extra allt. På den ön möttes dåtid och nutid i en salig röra av enkel charm, fattigdom, en smula lyx och massor av glädje. Bara en sån sak som att det vimlar av färgglada härliga gamla bilar överallt. Hur underbart är inte det? Jag råkar som ni vet ha en liten faiblesse för just raggarbilar och även det mesta som är färgglatt. Att vandra omkring inne i Havanna var således lite som att vandra omkring i en gammal film. Jag bara njöt.

Även om jag alltså tänker tillbaka på Kuba emellanåt så var det ingen slump att jag gjorde det just i går. Det var den 24 april i går och just den dagen varje år går våra tankar alltid en liten extra sväng till Kuba.

Just den 24 april för 7 år var vi på sluttampen av vår Kubaresa. Vi befann oss närmare bestämt i lilla mysiga Trinidad där vi levde livets glada dagar. Men vi gick också i väntans tider då ännu ett barnbarn var på väg. Oj som vi kollade våra mobiler mest hela tiden. Det var riktigt nervösa dagar. När vi bokade den resan hade vi ingen aning om att det skulle komma ännu ett barnbarn. Då hade vi nog skjutit på den men som tur var gick bonusdottern över tiden några dagar. Inte så kul för henne men perfekt för oss som slapp vänta så länge innan vi fick träffa honom. 4 dagar hann han bara bli innan vi fick pussa på honom. Det är så klart han, Nicolas som han heter på bilden i mitt förra inlägg

Jag minns det som i går när meddelandet om att det lilla gossebarnet äntligen var fött kom. Jösses Amalia så glada vi blev. För att fira hans ankomst slog vi på stort och firade som tokar i den ljumma sommarnatten. För den som vill läsa mer om just den dagen, om barnet ankomst till världen och om hur vi bjöd på drinkar och hängde i badkarsbaren så hittar ni det inlägget här.

I går fyllde den lille gossen således 7 år vilket påminner mig om hur längesen det var vi var på Kuba. Oj så gärna jag vill tillbaka till ljuva Kuba igen.

Så jag gottar helt enkelt ner mig i ett axplock av mina minnen och passar på att dela dem med er. De flesta bilderna är från Trinidad men vi hann även med Havanna och Varadero.

Vi börjar på underbara Costa Sur beach. Det var där vi tillbringade större delen av den där speciella dagen för 7 år sedan. Åååh, där var det ljuvligt att vara.

Att kunna köpa sig en Margarita ur ett sånt här litet hål i väggen. Hur charmigt?

Joakim fann en vän inne på störtsköna Fortuna där vi firade vårt barnbarns ankomst den där kvällen.

Som att resa bakåt i tiden på sina ställen.

Där uppe på den lilla balkongen var det underbart att dinera.

I Trinidad bodde vi hemma hos en underbar kubansk liten familj. Detta var grannens bakgård vilket kanske inte ser mycket ut för världen men oj så vi trivdes på den där halvsunkiga gatan. Ljuvliga människor, färgglada hus och helt perfekt boende bara en kort promenad från centrala Trinidad.

Denna bil var vår taxi på vår väg mellan Havanna och Varadero. En störtskön resa på några timmar. Så det blev så klart några bira där i baksätet.

Bilar, bilar, bilar. Som jag älskade att dessa vackra coola bilar var en del av stadsbilden och inte som här att man ser dem mest när det vankas cruising på stan.

Tack ljuva Kuba för alla minnen. Vi ses kanske igen.